Fatima Johansson

MÄKTIGT

Bilder lånade av Arbaeen2013.com
 
Har varit på husseinie ikväll i Libanesiska föreningen eftersom det är Arbaeen. Jag brukar alltid föredra att läsa dua, be och lyssna på latmyya hemma, ensam. Men jag går ändå alltid en stund till en husseinie när det är Ashura och Arbaeen.
 
Tänk att över 18 miljoner gick till Karbala på Imam Husseins (a.s.) arbaeen förra året och detta år beräknades det att siffran skulle ligga på 20 miljoner! Mäktigt! Jag har följt olika hemsidor med uppdateringar om valfärden. Och sen har jag även vänner & bekanta som är där i år och uppdaterar flitigt. :) Gud vad jag vill dit! Nästa år. Inshallah!
 
Arbaeen är en av världens största fredliga sammankomster. Läs mer här och här.  (Nu är jag tråkig och länkar wikipedia men jag tycker infon summerar det rätt bra.)
 
Nu är det läggdags här. :) God natt! ♥

DEN ÄRADE PROFETEN

 
Här är ett klipp från DVV, Den Väntades Vänner. De har en utställning på webben om profeten Mohammed (saw) som svar på Lars Vilks utställning.
 
Om utställningen:
 
"Den ärade Profeten" är en utställning av Den Väntades Vänner som ämnar presentera Profeten Mohammads budskap på ett kultiverat sätt. Målet är att med hjälp av fotografier illustrera olika yttranden (hadither) från Profeten för att på så vis upplysa samt avlägsna eventuella fördomar.
 
Läs mer på profeten.nu

BIOGRAPHY OF IMAM HUSSAIN (AS)

 
 
Seyyed Ammar Nakshawani är en helt fantastisk föreläsare. Jag har blivit tipsad flera gånger under Muharram att kika på hans videos och under lördagskvällen efter jag kommit hem från husseinie fick jag (äntligen) tid till det.
 
I detta klippet här pratar han om Imam Hussein (as). Jag skriver varenda år om Muharram och Ashura på min blogg och varje år får jag frågor om vem imamen var och varför människor över hela världen älskar honom så mycket. För som så många vet så är det långt ifrån endast shia muslimer som ser upp till Imam Hussein (as).  Se videon och få en liten inblick i imamens otroliga tålamod och hans höga moral.
 
I filmen pratar Seyyed Nakshawani om vem Imam Hussein (as) var INNAN Slaget i Karbala, eftersom när man brukar prata om Imam Hussein (as) så handlar det oftast om hans martyrskap den allra sista tiden i hans liv. Jag själv och mina syskon har fått höra dessa historier och tusentals fler sedan barnsben, min pappa har flera gånger om berättat alla dessa spännande historier om profeten Mohammed, men även många andra profeter och alla våra imamer. Jag är väldigt insatt i vem dem var och det är något jag känner stor tacksamhet till min far för.
 
Det är en sak i videon som jag vill ta upp i detta inlägget och det är hur muslimer berättar till andra muslimer att de gör fel. Jag har förundrats och aldrig förstått under de 3,5 åren jag bloggat hur en annan muslim resonerar innan denne ger sina råd (självfallet inte alla, men ni som läser bloggen vet att dem är många). Det är sorgligt nog väldigt ofta på den här nivån: "Hahahahaha fattar du inte att man inte får göra så din korkade människa!!!?" Och även fast jag vet att den här personen själv har fel i både sättet att ge ut sin information på OCH i själva frågan så känner inte jag ett behov av att skratta och håna denna personen. Och även om jag skulle känna ett behov av att ge svar på tal så sänker jag mig aldrig till den låga nivån. Helt enkelt för att jag har lärt mig av mina föräldrar, min profet och mina imamer att inte göra så, de är mina förebilder. Precis som många andra muslimer så vill jag följa profeten och imamernas exempel, i alla fall så gott jag kan. :)
 
Här är ett av de mest fantastiska exempel där Imam Hussein (as) använder tålamod och ömhet som svar på hårdhet, i videon mellan 44:01-44:50.
 
I videon mellan 18:47 - 19:57 finns ett exempel från två små bröder (Imam Hussein & Imam Hassan) om hur man kan ge råd utan att säga att den andra personen gör fel. Det är precis så vi muslimer ska behandla varandra. Jag ber alla att lyssna på den minuten, för det är en väldigt fin berättelse. ♥
 
UPDATE: Det är lite lusigt att ett inlägg som endast var menat att tipsa om en duktig föreläsare, att uppmärksamma Imam Hussein och peppa muslimer kan framkalla sådana hatfyllda känslor hos andra. Som att inlägget egentligen handlar om "heliga Fatima den felfria prinsessan", haha. Om det var någon som trodde att det var så jag menade med detta inlägg så kan jag rätta till det missförståndet genom att skriva - det var inte menat så. :)
 
Sen vet jag att det alltid sticker folk i ögonen när man skriver att man är bra på någonting eller att man är stolt över sig själv. Jag är stolt över mina förebilder! Det sticker jag inte under stol med. :)

FÖRDOMAR

Hallå?! Vad är det som händer egentligen??? Varför sitter ni och pekar finger åt varandra?

Alltså dessa fördomar som muslimer har sinsemellan är rätt sjuka. Får man frågan vilken typ av muslim du är och man svarar "shia" så kan man få höra "Aha dom som slår sig själva dag och natt!". Men svarar man "sunni" ja då är det "Aha dom som spränger sig själva i luften och inte låter sin fru köra bil!". FÖRDOMAR! Det är muslimer som pratar om detta sinsemellan och det gör i sin tur att icke muslimer ofta bara får höra en massa dåliga saker om oss.

Tro mig jag vet hur mycket skit man får ta när man till exempel är ensam shia med en massa sunnimuslimer. Att blir trampad på och att hela tiden behöva försvara mig själv är inget ovanligt för mig. Jag är övertygad om att samma sak sker mot sunnimuslimer när de är i en stor grupp med shia. Detta är ju rasism och framförallt MOBBNING! Två saker som jag har noll tolerans mot.

Majoriteten av mina vänner är sunnimuslimer och vi har det sjukt bra ihop, inga jäkla påhopp där inte och det är så det ska vara. Make love, Not war!

Och nu i mitt kommentarsfält (jag har inte godkänt allt). Det är rena mobbningen! Snälla tänk på vad ni skriver, vi är muslimer och har samma Koran. Misshandel sker överallt, mellan alla typer av religioner och ställen på jordklotet. Man kan inte bara anklaga en folkgrupp eller religion. Hur knäppt är inte det.

Det är ju inte svårt att förstå att denna granskning av UG inte visar hela sanningen. Men de vill ju ha en story, någonting som ger en massa uppmärksamhet. De män som hade något bra att säga får man ju inte höra om. Men överlag tycker jag att granskning av moskéerna (och alla andra trossamfund) är bra! Om det förekommer att det sitter fel person och ger råd, ja då ska denne person bytas ut. För dom påverkar andras liv! Att öppna sig inför en främling och berätta om sina äktenskapsproblem kan ju inte vara lätt och att få ett sånt orättvist bemötande när man är i en sådan sits måste vara hemskt. Det hade inte jag velat få.

MIN HIJAB

Har varit mycket snack om vad som är hijab och vad som inte är hijab. Tänkte svara på de otrevliga kommentarer som trillat in de senaste åren om just den saken.

Så här är det, mycket har förstås att göra med vad ni jämför mig med. Är riktig hijab burka och niqab? Är det det som är "det rätta"? Ja, då tycker ni förstås att jag klär mig dåligt eftersom jag visar ansiktet, klär mig i byxor och kläder med färg. Finns även många som tycker jag klär mig tantigt eftersom jag oftast har rätt pösiga kläder (chinos, maxiklänningar och långkjolar är faktiskt det jag går klädd i oftast). Går ju inte att behaga alla här. Så vad ska jag göra?

Jag har varit muslim i hela mitt liv och efter alla år av att ha studerat min religion så har jag lärt mig att hijab inte bara handlar om slöjan på mitt huvud, det handlar om hur man för sig och att inte dra åt sig fel sorts uppmärksamhet. Jag går inte med sexig gång, inte heller blinkar jag åt män och skrattar hysteriskt för att få uppmärksamhet när jag är utomhus. Utan jag beter mig på ett visst sätt när jag bär min slöja. Och som många redan vet, och har tagit upp, en burka i Sverige drar till sig mer uppmärksamhet än mina chinos, kavaj och slöja. Så vad är mer rätt?

Hijaben är något som den enskilda kvinnan ska jobba med och förbättra ensam, det är inte något som sker på en dag utan det är en process. Att hitta den rätta balansen mellan landet man bor i och personen man är, är inte lätt, MEN man ska på egenhand få nå sitt mål utan att andra ska lägga sig i. Det är mellan människa och Gud.

Nu kan man ju informera en medsyster i religionen att denne kanske klär sig oislamiskt, MEN det är något man gör med den yttersta respekten man kan hitta hos sig själv. Och jag kan helt ärligt säga att inte en enda av er har "informerat" mig med respekt. Ni tar upp det i ett offentligt kommentarsfält och det tycker jag personligen är vidrigt. Att kalla någon för dålig muslim (ja, det är precis vad ni gör) och sen avsluta med "Jag skriver detta med all respekt och för ditt eget bästa" är INTE respektfullt och det är framför allt inte på det Islamiska viset - så skriver snarare en sann shaitan. Vill ni ge någon råd i ett sådant känsligt ämne? Mejla personen privat eller gå fram till personen i fråga och prata ansikte mot ansikte. Inte gömma sig bakom en skärm utan att ens lämna en e-mejladress.

Jag har allt för ofta fått se vad såna "råd" ger för resultat. Kan dela med mig av det här. Jag har genom mitt 22 åriga liv lärt känna väldigt många beslöjade tjejer. Idag har nästan alla de muslimska kvinnorna slängt sina slöjor (för att göra det enkelt för er att förstå hur många så kan vi skriva 90% av de tjejerna). Flera av dom har faktiskt varit av den sorten som kritiserat andras hijaber. Jag har efteråt pratat med de flesta och frågat dem varför de slängt slöjan, och den största anledningen har varit att de känner att det är för svårt, de känner för höga krav på sig från den muslimska omgivningen (krav som några av dem själva ju varit med och ställt). Det sorgliga här är att Allah inte har höga krav på oss, att bära hijab ska inte vara svårt och ångestfyllt. Det ska vara något som får den muslimska kvinnan att känna sig trygg och säker! Saken här är att andra muslimer sätter upp för höga krav på dessa tjejer. Hör ni hur det låter?

Jag är en svensk/irakisk muslim som är född, uppvuxen och bor i Sverige. Trots det bär jag hijab och klär mig precis så som jag tycker är anständigt, men sen är jag bara människa och ena dagen är väl bättre än den andra.

Jag har utvecklats otroligt mycket de senaste åren med min hijab och jag utvecklas fortfarande. Den har blivit mycket bättre och det är något jag är så himla stolt över. Nu känner inte ni mig men jag kan helt ärligt skriva att jag fullständigt skiter i vad ni tycker om min hijab. Jag bryr mig bara om Allah och det är ju inte konstigt då det endast är Han som vet mina innersta tankar och det är Han som är min Domare. Men det som gör mig arg är att de kommentarer ni skriver till mig även når andra läsares ögon och DE kanske tar åt sig - och slänger slöjan p.g.a. dessa höga krav.

Argumentet "Profetens fru gick klädd i burka då borde alla muslimska kvinnor göra det" tycker inte jag håller när man bor i ett land som inte är muslimskt. Allt är inte svart och vitt. Det är SVÅRARE för oss muslimska kvinnor att bära slöja här än det är i exempelvis ett muslimskt land. Men det är vår prövning, att hitta den rätta balansen.
 
Om vi jämför hur jag går klädd en varm sommardag i Sverige med hur en ickemuslim går klädd så är ju skillnaden väldigt stor, eller hur? Shorts och linne är trots allt en markant skillnad på en som bär en maxiklänning och täcker precis allt förutom händer och ansikte. MEN om jag skulle gå klädd likadant i Saudi Arabien så kanske jag hade fått mer uppmärksamhet än hur saudikvinnorna klär sig. Man måste få lite perspektiv! Jag ska inte anpassa min klädsel till Saudi Arabiens folk när jag lever i Sverige. Jag anpassar mig till omgivningen i så stor utsträckning som möjligt, samtidigt som jag använder mig utav hijab.

Meningen är att vi ska vara aktiva människor i samhället, vi muslimer, och idag har vi större möjlighet att vara det än för cirka 20 år sedan då acceptansen för slöjan har höjts ute i arbetslivet. Men klär man sig i heltäckande kappa, burka eller niqab är chanserna stora att man skrämmer bort folk och man skapar en mur kring sig själv, vilket sätter stopp inför att vara en aktiv samhällsmedborgare. Kanske i framtiden kommer acceptansen för en mer heltäckande hijab att finnas i vårt land, utan att skrämma folk att inte anställa en som klär sig så. Då är det en helt annan sak. Kanske jag då väljer att klä mig i en mer heltäckande stil, det är inte helt omöjligt.

Nu blev detta långt så jag avslutar här. Jag är mycket stolt över min hijab och klär mig min slöja som en krona på huvudet, och det kan ingen (INGEN!) ta ifrån mig.

Varför slår shia ihop sina böner?

"Profeten (s) bad Zuhr och Asr i kombination och Maghrib och Asha i kombination, om inte anledning för fara eller resa fanns." (Sunni referens: Malik ibn Anas, al-Muwatta, Vol. 1, s. 161)

Varför slår shiamuslimer ihop sina böner? Den här frågan har jag fått på bloggen många gånger men jag inte hunnit svara på den än.. Gick in på mammas blogg igår och läste då att hon gett ett bra svar på den frågan, så jag länkar alla er som varit nyfikna på svaret till henne. HÄR hittar ni inlägget. :)

UPDATE: Läs inlägget innan ni skriver en massa nonsens och blir sura. Jag är inte arg, inte heller är jag sur och detta är inget bråk - endast svar på en vanlig fråga. Finns källor i inlägget (som hittas i länken) och gillar ni inte dem så finns det massa mer källor. Samma sak gäller varenda sak som shiamuslimer gör, det finns alltid grund för allt. Inget är taget från luften.

1 MOHARRAM 1433

"There he stood, on his own. In the land of Mesopotamia.. At the river of Euphrates, on the hills of Kerbala. Dust in his eyes, strong in faith. Alone, meeting an army of 70 000.. There he met his destiny. There he changed history. Salam we alef Salam" 

Idag är det första Moharram (jag följer Ayatollah Fadlallah och hans lunarkalender), den absolut heligaste månaden efter Ramadan månad. Den 10:onde Moharram är det Ashura och då uppmärksammar hela den shiamuslimska världen Slaget i Kerbela. Det är en sorgedag och det vanligaste sättet att uppmärksamma den är att fasta, skänka pengar till behövade eller donera blod. Brukar finnas massor med blodbanker öppna just p.g.a. Moharram runt om i världen.

Vill du donera blod så klicka här och hitta en blodcentral när dig, bor du i Malmö ska du hit.

(Citatet ovan är lånat och skrivet av bloggaren Bahlool)




I dagarna är det Eid Al Ghadir. Dagen då profeten Mohammed (s.a.w) samlade tiotusentals muslimer vid en plats kallad Ghadir Khum och utropade Ali till sin efterträdare (läs citatet ovan).

Vill ni läsa mer om Imam Ali och hans ställning hos vår heliga profet så klicka HÄR, läsvärt inlägg.

Eid al Ghadir Mobarak Allihop! ♥

Ramadan Karim!



Jag vill önska alla muslimer en fantastisk Ramadan månad fylld med hängivenhet till Allah & respekt till sina medmänniskor.

Jag har nog aldrig fastat så här långa dagar i hela mitt liv. Gjorde det för första gången igår och det var minst sagt tufft. Tackade Gud när det var dags att äta - då jag hade mina nära och kära runt omkring mig och fullt med god mat på bordet. Det finns så många människor som inte kan äta något alls, som faktiskt svälter till döds. Gårdagens fasta gav mig en rejäl tankeställare. 
 
Jag blev så arg på mig själv när jag igår runt 16.00 kände att jag seriöst skulle gå under. Vilken vekling jag är, minsta lilla rubbning i min vardag och jag känner att jag ska dö? Min mamma sa till mig igår ikväll när vi diskuterade fastemånadens första dagar: "Det är bara att bita ihop och hålla huvudet kallt". Tack och lov blir det ju betydligt lättare efter bara ett par dagar, i alla fall för mig. Alla funkar olika.

InshaAllah klarar vi alla av denna månad med bravur. Jag önskar er alla lycka till, vi gör detta tillsammans. ;)

hadither



Angående att man inte får fasta den sista Shaban som vissa av er skriver i kommentarsfältet: Ni hänvisar till Al Bukhari och Abu Dawood? Jag har skrivit flera gånger att jag är shiamuslim, varför hänvisar ni då mig till sunnitiska hadither? Så om någon missat att jag är shiamuslim så vet ni det nu. :)

Om ni enkelt vill veta vad som är sunnitisk eller shiitisk (hadith) kolla DENNA gröna lista till höger. Har bara skummat igenom den lite snabbt med den verkar stämma rätt bra.

Jag fastar idag den 30:onde Sha'ban och enligt min tro så är det mustahab att fasta denna dagen. Mustahab = rekommenderat. Jag hittar inte den exakta hadithen för 30:onde Sha'ban just nu, håller på med annat men jag lägger upp den så fort jag får tag på den. Men här han ni i alla fall en rad från Imam Ridha (A.S.).

“If one observes fasting on the last three days of Sha`ban and attach it to the obligatory fasting of Ramadan, Almighty Allah will reward him as if he has observed fasting for two consecutive months.”

BÖNEN

hur ofta ska man be som muslim? ber samer? ber du? brukar ni be tsm?

Jag tänkte svara lite kort på dessa frågor som handlar om bönen inom islam.

Islam är en religion där man måste praktisera religionen för att vara muslim, man kan inte bara tro eller endast kalla sig det till namnet och sen inte följa de grundpelare som finns inom religionen.

Det finns fem grundpelare i islam; trosbekännelsen, bönen, allmosan, fastan och pilgrimsfärden. Som muslim så måste man följa ALLA fem, man kan exempelvis inte bara strunta i bönen och följa resten av grundpelarna. Detta är själva grunden i islam, religionens stomme, det är (med brist på ett bättre ord) plikt när man väljer islam.

Det finns såklart undantag. Har du inte råd behöver du inte betala allmosa. Pilgrimsfärden får man ENDAST göra om man har råd och möjlighet. Har man en sjukdom som gör så att man inte borde fasta eller är för gammal får man inte fasta. Dessa undantag förstår man med rent sunt förnuft kan man säga. Men själva bönen är ett måste, missar man en bön får man ta igen den. Den enda gång (som jag känner till) där man helt och hållet inte behöver be (eller ta igen dem) är när kvinnor har sin mens, då ska man "vila" från bönen. Men när mensen är slut ska man börja be igen som vanligt.

Så det är självklart att jag och min make ber. Man ber fem gånger om dagen; en gång innan soluppgång, två gånger mitt på dagen och två gånger efter solnedgången. Jag har ofta fått höra från vänner och bekanta som inte ber att det låter jobbigt att behöva be så många gånger om dagen. Men jag måste säga att jag inte tror att jag hade klarat mig utan bönerna. Att få varva ner och meditera på det sättet som bönen får en att göra är helt underbart. Hur stressad eller arg jag än känner mig så får bönen mig att bli lugn och harmonisk (eller ja, så harmonisk som jag kan bli.. :P)

SKAPARENS STORHET


Detta tänker jag på väldigt ofta. Vi tar oss genom dagarna, kollar på himlen, simmar i havet, besöker alla världens hörn, kikar på filmer/dokumentärer om rymden där vi får se planeter, stjärnor och galaxer och för några sekunder blir man överväldigad av denna skapelse - sen går det över. Jag tänker på Allah (SWT) ofta men försöker jag tänka väldigt djupt på hans storhet får jag svindel.. 

NU ÄR DET JUL IGEN..




Vad händer på bild nummer två? Ali dansar med granen haha.

Är hemma från en riktigt mysig kväll med familjen. Åt middag med mamma, Ali, Gabriela och Samer - mamma hade grillat två hela kycklingar - SÅ GOTT! Efter någon timme kom pappa hem från jobbet och då fikade vi med kaffe, pepparkakor samt lussekatter och knäck (som mamma gjort). Mamma gör den godaste knäcken i världen!
Sen tog mamma fram julgranen och den stora kartongen med alla julgransprylar och då började vi pynta. Det var kul. Jag och Samer planerar att ta fram vår gran runt den 19:de december.

Innan jag skriver detta vill jag tydligt punktera att detta är skrivet till alla de som inte kan hålla en sansad nivå i sina kommentarer samt mejl angående julfirandet. (Det är INTE skrivet till de som diskuterar denna fråga med respekt och nyfikenhet.) De är också till alla harampoliser som vandrar omkring på alla gator och torg.

Så här är det: JA! Jag och min familj tar del av julfirandet då det är en svensk tradition och eftersom vi bott i Sverige i hela våra liv plus att vi ÄR svenska så har vi alltid firat jul. Enda sedan jag var en liten prutt så har jag förstått att vi firar denna högtid för att vi är svenskar och INTE för att vi skulle vara kristna. Så det som förvånar mig är hur NI inte kan förstå det. Jag är inte intresserad av att alla muslimer ska börja fira jul men ni ställer mig samma fråga hela tiden och jag bara SVARAR ER. Det är inte så att jag vill få er att börja fira jul.

Förstå detta. Jag är muslim och som muslim så innebär det att jag praktiserar min religion genom att be, fasta, bära slöja, betala zakat, inte dricka alkohol - listan kan göras lång. Tror ni på fullaste allvar att jag skulle ta ALLT jag gör och tror på, slänga det i en stor säck och dumpa den på soptippen för att FIRA JUL!?
Ni säger att jag gör HARAM, att jag är en syndare, att jag inte kan kallas för muslim (med mera) för att jag firar denna högtid. Det JAG TYCKER är att ni ska vara väldigt försiktiga med att slänga ur er ordet "haram" hur som helst samt akta er för att skriva att jag inte ska få kalla mig muslim. Ursäkta mig, men vem tror ni att ni är? Helt ärligt. Vem tror NI att ni ÄR? Den enda som dömmer mig är Allah så vem är ni att sitta och "dömma mig" med dessa haram till höger och vänster? Märker ni inte vilken nivå ni försöker sätta er på? Allahs nivå? Stagfarallah. Med all respekt ber jag er att hoppa ner från era höga hästar och tänk på vad ni håller på med, för er egen skull alltså för jag kan inte påstå att jag bryr mig om er. Är bara så trött på detta evinnerliga tjat om julfirandet. Vi har förstått att alla muslimer inte är överens om denna fråga för det är otroligt många muslimer (som bor i länder där jul firas) som firar julafton på ett eller annat sätt och sen så finns det dem som inte tar del av julen. Är det något ovanligt att alla inte delar samma åsikter? Det kan ju ingen påstå.

Är alldeles för trött för att fortsätta skriva om detta. Hoppas verkligen att detta är sista gången jag behöver ta upp det i ett inlägg. Fred på er allihop. ♥

CITAT


Ett citat från Vår Heliga Profet (SAW). En påminnelse åt mig själv och alla andra.

MUHARRAM


Imam Husseins grav som jag besökte när jag var i Irak.

Igår var det första Muharram. Muharram är den första månaden på det islamiska året!
Muharram är också av väldigt stor betydelse för shiamuslimer eftersom den tionde muharram (Ashura) är en dag då vi uppmärksammar Slaget vid Karbala. Alla som läser denna blogg vet vilken sida jag har i detta, jag är shiamuslim och det finns inget jag är så stolt över (efter min religion och profeten) som mina imamer.

För att kort berätta för er som läser denna blogg om Slaget vid Karbala, utan att vara partisk, klistar jag in texten Wikipedia har. Det är väldigt kortfattat (den engelska wiki-versionen är längre och mer detaljerad, läs den om ni är intresserade):

Slaget vid Karbala ägde rum den 9 eller 10 oktober 680, enligt muslimsk tideräkning den 10 Muharram under det 61:a islamiska året. Slaget stod mellan profeten Muhammeds dotterson Husayn ibn Ali tillsammans med dennes armé och Yazid Ibn Muawiyas armé. Yazid Ibn Muawiya var den dåvarande umayyadiska kalifen.
Husayns armé med åtföljande tross bestod bland annat av medlemmar ur Muhammeds familj. På andra sidan stod befälhavaren för Yazids armé Umar Ibn Sa'ad.
Orsaken till kriget var att Yazid Ibn Muawiya krävde att Husayn skulle acceptera honom som den rättfärdige och obestridde ledaren. Båda sidor visste att Husayn aldrig skulle acceptera Yazids krav. Yazid valde att använda sin makt genom att först förhindra att Husayn, dennes armé och följeslagare, fick tillgång till vatten i tre dagar. Husayn vägrade emellertid att göra Yazid till viljes, något som till slut ledde till att Husayn och hans armé dödades av Yazids armé. Samma kväll fångades de kvinnor och barn som följt med Husayns armé. Trots tortyr och trakasserier lyckades de till slut befria sig från Yazid.
Husayn och hans mördade följeslagare i Karbala kallas med ett gemensamt namn för Karbalas Martyrer. Aashura och Arba'in är sörjehögtider till minne av Husayns martyrdöd.
Husayn Ibn Ali bär också titeln Sayyad Ash-Shuhada, dvs. Martyrernas mästare.

P.S. Precis som ni gjorde förra året så vet jag att det kommer kommenteras om att alla shiiter slår sig själva blodiga på Ashura, bla bla. Detta är en minoritet och inget som jag tycker är okej - känner heller ingen varken nära vän eller avlägsen bekant som någonson gjort så eller tycker att det är något islamiskt i det.
Det majoriteten gör under Ashura är att besöka moskén, klappa sig på bröstet i takt med alla andra i moskén (medan någon berättar om slaget) och gråta. Detta är en sörjehögtid för shiiter och Slaget vid Karbala är den viktigaste historiska händelsen för oss. Respektera det är ni så snälla.